Det gör ont när jag ska sova.
I try to make believe there's nothing wrong'
If they heard my heart they'd hear it cryin'
"Where's my darling, when is he coming home"
Time stands still when you're waitin'
sometimes I think my heart is stoppin' too.
One lonely hour seems forever
sixty minutes more to wait for you.
I don't care if the sun don't rise tomorrow if I can't have you with me tonight.
The sun is shining were you are and when you return I'll need my sunglasses
Tärningen är kastad
I övrigt så är det tisdag, veckans värsta dag. Har så mycket att göra att jag inte vet vad jag ska göra. (Logiskt?) Tappar all kraft när jag vet hur mycket jag inte kommer hinna göra i tid. Men imorgon är det onsdag, numera veckans bästa dag - tack vare FYS-passet, så för att klara av dagens ångest tänker jag åka hem till Järna och hälsa på mormor och morfar tillsammans med världens bästa syster.
Om vi inte ses innan vi hörs så ses vi när vi ses.
Tjinelingling
Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg, Jag saknar dig <3
En sån därn lördag
Ska alldelles straxt dra mig mot gymmet för 30 min ABS och sedan 60 min spinning. HEJA!! Har förberett en drömmar-deg som jag ska baka ut när jag kommer tillbax (onyttig dubbelmoral?!) Kanske vill grabbarna grus ha med sig lite småkakor på resan. Ångesten blir bara värre och värre, 2 veckor utan dig känns värre än att dö. Jag vill också åka till Thailand, men väskan är för liten, eller så är jag för stor. Men Daniel tjatar bara om att jag skulle frysa ihjäl i bagage utrymmet. Sant eller falskt?
Rewind please
Hej.
Har inte skrivit på ett tag nu, igen.. Det har varit så mycket på jobbet och det mesta har gått åt pipsvängen. Lider av fruktansvärd ångest då Daniel åker på semester med grabbarna i helgen. Blir nu tvungen att mötas med min ensamhet och min oförmåga att hålla kontakten med mina vänner. Saknar så himla många just nu, men vet knappt om jag vågar höra av mig. Det var ju så länge sedan sist.
Jag vet inte om det bara är jag som är allmänt tråkig eller om jag blivit "gammal"?! Men ingenting är roligt just nu. Allt känns mest jobbigt och.. fel? Har jag tappat mitt självförtoende och min "livet-är-en-fest" instinkt? Det enda jag njuter av är FYS passet varje onsdag. (eller ja, den mesta träningen får mig att må lite bättre)
Att ta tag i Lista
1. Jag ska uppfinna ett längre dygn
2. Jag ska boka in tjejkvällar när Daniel är borta
3. Jag ska vara lycklig
Gammla minnen är ibland det bästa som finns, men det är alltid lika jobbigt att minnas då man undrar om man någonsin kommer att må så bra eller ha så kul igen.. Vad tror ni? Har vi redan upplevt de bästa eller kommer det mer?
