På andra sidan årsskiftet
Det är alltid lika läskigt när man inser hur fort tiden går. Det känns som om det var igår Jenny och jag knallade längs Portobello road market i London, men när jag räknar efter så har det gått nästan 6 månader. Julen försvann lika snabbt som en chokladkaka och jag börjar oroa mig för om framriden kommer att försvinna lika fort. Vad tror ni?!
Nu när man flugit ur boet och blivit sambo (gud va vuxet det låter) så börjar i alla fall jag att tänka över saker och ting. Just nu lever jag i en tid där jag fått allt jag hittills önskat. Och lycklig det är jag, men det käns tomt och läskigt på något vis. Att leva i en drömvärld med vetskapen att allt kan rasa samman på ett ögonblick. Eller? Jag vet inte. Det kändes såhär efter studenten också. Något man sätt fram emot så länge och känslan av att längta har blivit så stark så när man väl är i mål så försvinner allt och man känner sig bara tom, fast lycklig, fast tom och.. rädd?
Idag ska vi till MIO och hämta soffan och sen kan vi äntligen fixa i ordning vardasgrummet. Och jag lovar stt så fort vi fått internet hemma så ska jag lägga upp lite bilder =)
To my love:
I would rather
Go blind boy
Than to see you
Walk away
From me
So you see
I love you
So much
That I don't want
To watch you
Leave me baby
Most of all
I just don't
I just don't want
To be free
Be Cool // Fia
